Hemma!

Jag ÄLSKAR att bo i Kalmar, faktum är att jag även älskar det mesta med Kalmar. Det är en underbar stad med underbara människor. Men jag hör inte hemma i Kalmar. Det ger inte själen den där tillfredsställande känslan av att vara hemma. När bilen igår körde av båten och vi kom på gotländsk mark så fylldes hela jag, hela min själ, av just den känslan. Jag är hemma. Det handlar inte endast om att familjen är här, utan det är så mycket mer. En obeskrivligt stark känsla som jag egentligen inte riktigt kan förklara. Det är ön. Det är självklart.

Ju äldre jag blir desto större blir min längtan att återvända på riktigt. Sedan vi fick Molli har det dessutom eskalerat något oerhört. Jag kan inte tänka mig en bättre plats i världen att växa upp på. Det är stört omöjligt. Men just nu har vi ingen anledning att flytta, just nu har vi inget behov av att flytta. Men precis som maken säger, om vi får chansen, då tar vi den. Men det är ju just det. När skulle man få det? Vi har redan våra drömjobb, i Kalmar, och det är inget man ger upp. Men om motsvarande jobbmöjlighet ges på ön så är det ju inget snack om saken. Så, precis som vanligt, blir det att njuta av den kommande veckan och fortsätta hålla tummarna för att vi någon gång i framtiden inte behöver ta båten tillbaka.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: