Det närmar sig!

En liten reflektion såhär i pausen av långfilmen… Det är sjukt nära nu, snart liksom flyger vi. Det gör en helt klart lite extra lycklig. Sådär så att det typ pirrar i hela kroppen. Los Angeles, Las Vegas. Jag längtar halvt ihjäl mig. Med betoning på just halvt. Som jag berättat många gånger tidigare så är jag fullt obenägen att känna en sak i taget. Det går bara inte. Så denna förtjusning är fullkomligt skräckblandad. Det gör fysiskt ont i hjärtat och så bubblar det i ögonvrån. Det är nära nu. Om exakt 140 dagar åker vi och vi lämnar Molli hemma. I två veckor. TVÅ VECKOR. Jag har svårt att vara ifrån henne i två timmar. Två dagar är obeskrivligt jobbigt. Hur tänkte jag egentligen? Jag vet hur jag tänkte. Jag tänkte på mig själv, jag tänkte på mig och Tomas. Så, är ni redo för en tredje känsla? Jag är stolt över mig själv som klarar av att vara så pass egoistisk. Stolt över oss. För vi behöver det här. Vi är värda det äventyr som väntar oss. Jag bara hoppas att jag kommer kunna slappna av och njuta när vi väl är där. Men det är klart, jag gillar frozen margarita och det säljs som vatten längs strippen.

20130203-220528.jpg

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: