I böckernas värld

Här på bloggen har det varit rätt tyst. Vi har varit upptagna med att fira en alldeles fantastisk påsk, därefter har jag varit upptagen. Uppslukad kanske är ett mer korrekt sätt att beskriva vad jag har varit.

Jag läser inte böcker. Jag förstår hur det låter, en litteraturgalen svensklärare som inte läser böcker. Men det är sant. Böcker är för mig vad heroin är för andra. Jag-kan-inte-sluta-läsa. En av mina värsta rädslor i livet är att dö utan att ha läst ut boken. Jag vet, det är knäppt så in i fan. Men det är samtidigt så mycket jag det bara kan bli. När jag har läst ett kapitel in i en bok, och upptäcker att det nog ändå är en bok jag kan tänkas lägga ifrån mig stundvis, då brukar jag hoppa direkt till slutet. Bara-för-att. Efter att ha läst slutet är det inte längre någon brådska, då är det okej om något kommer emellan. Därför läser jag oftast bara böcker som jag redan har läst, vilket är ett rätt bra upplägg. Vi har tusentals böcker här hemma, och jag har läst de flesta så jag har en del att välja på.

Men så kom hon, den där jävla Johan, med den där boken. Den där som det har surrats om i typ två år. Jag ratade den redan 2011 så fort jag förstod hur populär den var. Då är den inte för mig. Jag förstår hur uppblåst det låter, men det är så jag är. Jag frossar i klassiker och sådana där böcker som många kräks på. Sådana där som man helt enkelt måste läsa tretton gånger för att förstå, sådana där som man alltså kan läsa hur många gånger som helst och alltid upptäcka något nytt i. Det går inte med triviallitteratur. Men så stod hon där, med boken i handen och sa att jag var tvungen att läsa den. 50 nyanser av honom. Nåväl, tänkte jag, det kan vara trevligt med en bok att ha vid sidan av.

Tre rader in i boken var jag fast. Paniken inom mig växte sig stark. Satan, den där känslan… Det här kommer inte sluta bra. Jag kommer inte kunna sluta läsa. Det finns fler. Gode gud det är en jävla serie! Så, jag har läst. Med barn på höften, med brända pannkakor på spisen och med Ajax i handen. Jag har varit helt borta. Uppslukad. Med böcker man helt enkelt inte kan läsa slutet på först, för man vill aldrig nå dit. Känslan av att det kommer att ta slut är skrämmande. Det får bara inte hända, det måste finnas mer. Igår tog det slut och jag har sovit extremt dåligt. Som vanligt. Abstinens. Jag måste komma ner på jorden igen och idag är jag helt urlakad. 3 böcker, 3 dagar. Mina ögon värker. Men det börjar kännas ok. För jag kan läsa dem igen. Utan paniken, utan stressen, utan abstinensen. Ni förstår, det är det som är det vackra med det skrivna ordet. Det står kvar.

Annonser

One Response to I böckernas värld

  1. . says:

    Fint skrivet! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: