Påsklov, året runt

Jodå, det är nog något jag skulle kunna tänka mig. Det här med påsklov året runt, för det är ju rätt trevligt ändå hur man än vrider och vänder på det. Att vakna och inse att man liksom inte måste stressa ihjäl sig, att man inte behöver bli ovänner över tandborstning och kläder, det är rätt oslagbart. Man stiger liksom bara upp, pyjamasen får sitta kvar och frukosten kan intagas i lugn och ro. Man kan till och med ta med frukostbrickan till tv’n och bara mysa. Verkligen njuta av morgonkaffet medan dottern med stora ögon smaskar i sig frukosten samtidigt som hon tittar på den senaste barbiefilmen, och på ett drömskt sätt inskolas i könsroller alá 1872. Okej, den där sista biten är jag inget fan av, verkligen inte, men just därför älskar hon troligen såväl barbie som rosa. För mamma gör det inte. Ungefär som när mödrar säger åt sina döttrar att killar med långt hår, tatueringar och motorcyklar är farliga, hallå! Så jag gjorde troligen lite fel när jag försökte förbjuda såväl rosa som barbie. Men hey, jag har lärt mig. Numera är garderoben rosa och viasat’s utbud av barbie är en ständig campadre.

Åter till poängen, oavsett könsroller alá 1872, det här påsklovet har verkligen gjort sitt. Det har öppnat mina ögon. Det har fått mig att inse vad tusan det är jag missar. Varje dag. För faktum är att de få timmar jag spenderar med dottern på vardagarna är oerhört stressade, likaså helgerna som alltid är galet sönderplanerade med alla måsten. När får man egentligen tid till att bara vara? Vara tillsammans och njuta av var minut utan massa måsten? Typ aldrig. Okej, jag vidhåller att det är sjukt drygt det här med att laga mat två gånger om dygnet och planera en jävla massa mellanmål, men alltså, det är okej. För allt det där man får ta del av under dagen, det är oslagbart. Idag sov exempelvis Molli en och en halv timme i min famn. I min jävla famn! Att jag höll på att dö jag-kissar-på-mig-döden fem minuter efter att hon somnat, well, vem bryr sig. Jag blev blå i ansiktet och hon sov tills hon var redo att vakna, för sådana där stunder, de inträffar allt för sällan för att riskera att väcka henne.

Så ja, jag vill ha påsklov året runt. För let’s face it, det HÄR är vad som är viktigt i livet. Det HÄR är vad som är livet. Det är okej att klockan är 00:37 och att jag har jobbat sedan 18:30 – för vår dag, vår dag har varit oslagbar. Liksom gårdagen och dagarna innan dess. Det är inget fel på vår vanliga vardag. Alla timmar vi kan få tillsammans maxas totalt, men de stressas. Morgonen är sällan lika harmonisk som en kellog’s-reklam och resten av dagen spenderas isär tillräckligt länge för att stressa ihjäl sig med nattningen. Du måste sova nu så du orkar med hela dagen imorgon, och jag får då minsann inte somna med dig för då är kvällen förstörd och jag hinner i-n-g-e-n-t-i-n.g. Så harmoniskt, verkligen. Men efter en dag tillsammans, efter en dag av upptäckter och äventyr, då är det okej att jobba. Jag vet inte, men det känns som att ordinarie dagar är grymt felplanerade. Jag behöver fler timmar fria på morgonen och eftermiddagen så att stress inte är en påverkade faktor. Eller så behöver jag påsklov året runt. Jag vet inte. Vad jag vet är att jag ha världens häftigaste och charmigaste dotter, vars vakna timmar jag inte spelar huvudrollen i. Sjukt tråkigt är vad det är. Men, det gör åtminstone en vecka av påsklov till något extremt värdefullt och inte vardag.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: